Forskning
Under 50- och 60-talen utmålades tecknade serier som grunden till i stort sett alla existerande ungdomsproblem och svartlistades effektivt av samtliga pedagogiska institutioner i Sverige. Idag, mer än ett halvt sekel senare, debatteras tecknade serier i kulturprogram, recenseras på kultursidorna och till och med bitvis leder samhällsdebatten. Trots detta, och trots forskning som visar på pedagogiska vinster, har serierna ännu inte tagit steget in i skolundervisningen.
I en tid då läskunnighet blir allt viktigare, samtidigt som läsfärdigheterna bland svenska barn och ungdomar stadigt sjunker, är tecknade serier ett outnyttjat pedagogiskt hjälpmedel. Forskning visar att serier kan öka läsglädjen hos barn, särskilt hos dem som har lite svårare för att läsa. Detta menar bland annat Canadian Council on Learning, som dessutom visar att läsande av serietidningar får barn att ta sig an mer avancerad text. Forskningen visar också att serier får barnen att lära sig, och använda, mer avancerade ord som de normalt inte skulle använda.
Böcker vs. serier
Studien Barn serier samhälle visar att ordförrådet i de mest lästa seriemagasinen är av samma storleksordning som i ett antal representativa barnböcker och läroböcker. Det framkommer också att slangord och onomatopoetiska ord spelar liten roll i texten samt att antalet ord per mening enbart är marginellt mindre än i representativa barnböcker. Forskarens slutsats blir således att serier bör kunna utnyttjas i praktisk pedagogisk undervisning.
En studie gjord i USA på elever i årskurs sju visar att läsandet av serietidningar inte sker på bekostnad av läsandet av böcker, utan att elever som läser serietidningar också läser böcker. Forskarna bakom den amerikanska studien menar att svåra ord blir lättare att komma åt genom det stöd som bilderna ger och dessutom blir situationsbundet språk lättare att förstå när det finns bilder som kan förtydliga.
Fördelar med serier i klassrummet
I handboken Tecknade serier – som läromedel av Therese Larsson lyfts det fram tre starka argument till varför det bör finnas plats för serier i klassrummet;
- Seriens styrka som identifikationsverktyg och därigenom förmåga att väcka känslor, något som är avgörande för att lärande ska ske.
- Det vidgade textbegreppet. När man läser tecknade serier stimuleras både höger och vänster hjärnhalva. Den högra hjärnhalvan bearbetar bilder medan den vänstra bearbetar texten.
- Serier utgör en bra grogrund för förståelse för främmande kulturer (till exempel läses Kalle Anka av barn över hela världen, och berättelserna utspelar sig i olika delar av världen och under olika tidsepoker).
Genom färg och form kan man enklare locka till läsning och underlätta förståelsen för det man vill berätta. Ju fler sinnen man använder desto större blir effektiviteten i inlärningen. Forskare menar också att läsning måste vara lustfyllt och att det är av stor vikt att pedagoger tidigt stödjer eleverna i att läsa mer aktivt.
Nyfiken på mer?
Vill du veta mer om forskning kring serier och pedagogik? Kontakta då gärna Fredrik Strömberg, serieforskare och kursansvarig på Serieskolan i Malmö. Se kontaktuppgifter in till på denna sida.
Källor:
1 http://www.humblecomics.com/comicsedu/strengths.html
2 http://www.ccl-cca.ca/CCL/Reports/LessonsInLearning/LinL20100721Comics.html
3 Bejerot, Nils: Barn serier samhälle. Kulturfront, Stockholm 1981.
4 Ujiie, Joanne Kyoko & Kraschen, Stephen: Is comic book reading harmful? Comic book reading, school achievement and reading among seventh graders. California School Library Journal 1996.
5 http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/3986/Handbok.pdf?sequence=2
6 Ander, Jan-Erik: Tredje språket – kommunikation med flera sinnen. Bokförlaget Arena AB, Stockholm 2003.
7 Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina: God läsutveckling: Kartläggning och övningar. Natur och Kultur AB, Stockholm 2007.
Notera
Materialet i shopen kan dessvärre inte beställas av privatpersoner utan vänder sig uteslutande mot skolor och pedagogiska verksamheter.
Kontakt
Jonas Lidheimer
Ansvarig Serier i undervisningen
Story House Egmont
Tel: +46 40 693 94 62
E-post: jonas.lidheimer@egmont.se